Efterlyses fler experter inom undersökningsmetodik, kundundersökningar och kvalitetsarbete. Nästa vecka, 18-22 februari,  är det dags igen. Internationellt möte, International Organisations for Standardization, med en massa kunniga experter för att utveckla enhetlighet, standard, i hur företag jobbar bäst med kandidatupplevelse. Fortfarande – är jag dock ensam svensk representant med i arbetsgruppen för kandidatupplevelse inom ISO.

I arbetsgruppen finns det med forskare och experter från många länder som har längre tradition av arbete med kandidatupplevelse. I Sverige har kandidatupplevelse hajpats av vissa företag. Jag undrar ibland om det bara är PR-trick eftersom flera visat ganska svalt intresse för att vara med när jag frågat. Men det finns fortfarande chans att vara med i arbetsgruppen, möjlighet att ta täten, möjlighet att ta del av det senaste och prata med andra insatta. Det kostar, JA men det är en investering du och företaget har igen många gånger om. Är du intresserad att vara med utveckla rekrytering och kandidatupplevelse på riktigt, hör av dig markus@wecompose.se . Nedan lite mer orientering om området.

Finns det nån bevisad effekt av kandidatupplevelse? 

Flera studier som gjorts visar att urvalsarbetet påverkar kandidater attityd till företaget, varumärket. Kommunikationen i processen påverkar attityd till tester och företaget. Kandidater reagerar också olika på olika urvalsmetoder och steg i processen, även olika beroende på utfallet. Se bland andra; Miles, McCamey, (2018), McCarthy, Bauer, Truxillio, et al.  (2017), Hausknecht, Day, Thomas (2004), Bauer, McCarthy, Anderson,  et al. (2012).

Tyvärr refereras ofta till mer tyckande och populärvetenskapliga artiklar gjorda av rekryteringsföretag, rekryteringssystem, job-boards eller företag inom PR/reklam. Inte minst i Sverige. Ganska sällan visas intresse för större studier, undersökningsmetoder eller evidens. Att vara med i en internationell arbetsgrupp hjälper till att titta efter kunskap utanför den lilla lilla HR-dammen i Sverige och utanför Linkedin.

En massa olika modeller

En  tidigare kollega, brukar uppmana att använda mer marknadsmetodik inom rekrytering. Håller helt med. Inom brand management, företagsekonomi finns flera beprövade modeller, studier och evidens som kan användas. VOC, NKI, ACSI, NPS, Effect-Size mfl.  Använd bra fungerande metoder som funnits länge, de funkar ännu enklare nu i digital onlinemiljö. Läs tex; C. Fornell (1992), C. Cassel, P. Hackl, A.H. Westlund (1999) mfl.

 American Customer Satisfaction Index, utvecklad på University of Michigan, Ross School of Business, är en  orsak-verkan-modell som visar påverkande drivkrafter (till vänster i modellen) och resultatet, effekten till höger. I bilden omarbetad från Customer Experience till Candidate Experience. 

Varför mäta ditt företags kandidatupplevelse?

För att förbättra kandidatupplevelsen är det en bra idé att lyssna på kandidaterna vad som behöver förbättras i just din rekrytering. Det är ingen idé mäta om det inte finns en ambition att göra något med resultatet. Det är inte självklart att just din rekryteringsprocess har samma utmaningar som andra företag, eller vad tyckare säger är viktigt. Det räcker alltså inte heller att lyssna på en generell undersökning från ett rekryteringsföretag vad som påverkat mest i deras rekryteringar under året, eller generella undersökningar från en bransch. Bara de som gått genom dina processer kan ge rättvisande bild. Jämför gärna med kundupplevelse; det är efter din hotellvistelse som du får svara på frågor om din upplevelse av städning, service, mat etc. Hotellet drar sedan slutsatser från vad alla kunderna tycker. Ofta används en version av NKI (nöjd kund index) en modell som utan problem kan utvecklas till kandidatupplevelse.

 NKI modellen ger företaget en riktning, med effektmått. Vilka åtgärder har störst effekt på kandidatupplevelse. Det kan finnas områden som företaget får höga betyg inom men som inte har någon större påverkan på helhetsupplevelsen. Hur viktigt respektive moment, effekten, är bör beräknas fram på gruppnivå, inte fråga enskilda individer. Jmfr Fornell C. (1992) eller Cassel, Strand (SCB 1999).

 

Fler tjänster inom kandidat-mätningar

Senaste åren har flera företag börjat erbjuda mätningar, verktyg och konsulttjänster inom kandidatupplevelse. Några mer professionella och väl underbyggda än andra som mest kan ses som tyckare. I Sverige är många av de aktiva från HR -skrået, kanske därför har NPS modellen sålts in som lösningen på allt.

NPS Används ofta i medarbetarundersökningar för att få en bild av hur starkt engagemanget är i att rekommendera företaget till andra. Tyvärr används NPS även urskiljningslöst av somliga utan att reflektera över begränsningar i modellen. NPS visar inte vad som behöver åtgärdas för att få ett bättre betyg !!! Om du redan jobbar med NPS, komplettera med ett effektmått.

 

Vad ska jag köpa? Hur ska jag göra?

Jag tror det behövs lite guidning och styrning vad som är rekommenderat, något en standard kan ge den som ska upphandla eller sätta ihop en egen undersökning. Då blir det lättare att förhålla sig till hemsnickrade modeller och nya bästsäljande böcker. Häng på arbetet och utveckla rekrytering på lång sikt.

 

J. Hausknecht, D.V Day, S.C Thomas, ”Applicant Reactions to Selection Procedures: An Updated Model and Meta-Analysis” (2004). Articles and Chapters. Paper 125. Cornell University ILR School

S.J Miles, R McCamey, (2018), The candidate experience: Is it damaging your employer brand?, Business Horizons, Vol 61, Issue 5, September–October 2018, Pages 755-764

J.M. McCarthy, T.N. Bauer, D.M. Truxillio, M.C Campion, C.H. Van Iddekinge, & M.A. Campion. (2017)
Using Pre-test Explanations to Improve Test-Taker Reactions: Testing a Set of Wise Interventions.
Organizational Behavior and Human decision Processes, 141, 43-56

T.N. Bauer, J. McCarthy, N. Anderson, D.M. Truxillo, J.F Salgado,  What We Know About Applicant Reactions to Selection: Research Summary and Best Practices, Society for Industrial and Organizational Psychology, Inc. (2012).

C. Cassel, P. Hackl, A.H. Westlund (1999) Robustness of partial least-squares method for estimating latent variable quality structures, Journal of Applied Statistics, 26:4, 435-446

C. Cassel, L.G Strand, Statistiska centralbyrån 1999-12-21, SCB:s Kvalitetsmodell med Nöjd – Kund – Index (NKI),

C. Fornell (1992). A national customer satisfaction barometer: the Swedish experience, Journal of Marketing, 56